Texten om sista matchen mot J-O
Sent om sidor ges det tid att skriva en liten snutt om den historiska matchen mot Spårvägen torsdagen för 2 veckor sedan!
Redan på måndag kom det ut i tidningar, uppgifter om att säsongens sista match skulle bli J-O Waldners sista pingismatch på elitnivå!
Någon dag efter kom första samtalet och sms:et till oss i laget med frågor om hur det kändes, hur vi skulle ställa upp laget och vad han betytt för oss. Allt detta var väldigt överraskande just då men kanske inte lika nu i efterhand!
Hetsen från media verkade överdriven och när vi träffade ”Äpplet” i träningshallen dagen innan beklagade han sig över att de inte vetat det hela i tid för att boka en större hall då han räknade med att hälften av alla som skulle komma inte kunde få plats i liljeholmshallen där matchen skulle spelas. Han tipsade oss att om vi hade släkt eller vänner som ville se matchen skulle de vara där 2 timmar innan matchstart!
Jag tänkte att att det var överdrivet, att trots J-Os storhet så var uppmärksamheten i media större än viljan att se hans sista match på plats. Men oj vad fel jag hade!
Kring 4 kom vi till hallen och kön utanför entrén var så lång att den fortsatte runt hörnet på huset. Vi fick tränga oss in före de första och kom in i hallen och redan då var sittplatserna mer eller mindre fulla. Allt eftersom tiden gick trycktes det bokstavligt talat in mer människor både på den lilla läktaren men även stående runt om i hallen trängdes alla så att det till slut kom in över 400 i hallen.
Efter allt prat med olika tidningar och tv-kanaler var man mer beredd på just det men ändå blev man aningens förvånad över mängden kameror och folket runt om kring hela spektaklet. Enligt Max Ansbro som var ansvarig för mediakontakterna så var det första gången som Aftonbladet, Expressen, SVT samt TV4 alla sände live samtidigt! Allt detta gjorde själva uppladdningen aningens knepig och det var svårt att känna lugnet inför matchen som man ibland söker för att hitta rätt fokus.
Det blev uppställning och vanlig presentation tills det var dags för kvällens huvudrollsinnehavare. Då sista stavelsen på Waldner gått ut i högtalaren fortsatte ett vrål och applåder i sann Arvidklass. Något som fortsatte i att hela publiken skanderade, J-O, J-O! Detta samtidigt som de flesta av de 400 besökarna höll upp en löpsedel med ”Tack för allt Kungen”! Det var svårt att hålla ett litet leende tillbaka och gåshuden spred sig på kroppen. En aningens obekväm situation då vi behövde vinna matchen för att ha chans att gå om Warta i kampen om fjärdeplatsen. Det blev Yaos uppgift att ta hand om första matchen mot J-O där Simon skulle spela.
Matchen hoppas jag alla såg på livesändningen annars finns den säkert att se i efterhand på olika hemsidor. Jag väljer att inte skriva om de individuella matcherna men Simon blev den sista att besegras av J-O och Törna blev den sista att besegra samme man!
Det jag kan säga om matcherna var att det blev ett överjordiskt tryck kring J-Os matcher då det hade byggts upp en sarg runt hagen toppat med en VIP rad av kändisar vilket gjorde det hela till en mäktig upplevelse att vara en del av!
Efter matchen var det många olika som skulle sköta tacktal och överlämningar av diverse saker. Alla väldigt fina och lagom långa, innan J-O fick sin chans att tacka familjen, ”Äpplet”, sina forna klubbar, media och sist men inte minst motståndarlaget Rekord! ”Jag vill också rikta ett stort tack till Rekord som ställde upp på alla sätt under den här matchen med allt annorlunda runt omkring, det är ett härligt lag och jag vill önska de lycka till i slutspelet!”
Efter matchen var det Törna som blev det stora intervjuobjektet från vårt lag i och med att han blev den sista som mötte J-O. Både från tidningar, tv och radio ville ha en del av honom!
Det hela var en underlig men härlig händelse att vara en del av. Att dessutom få vara med i laget som möter den största i dens sista match, det kommer vara med oss i resten av våra liv. J-O är och kommer förmodligen alltid att vara den största pingis/idrottsidolen vi kommer att ha, oavsett vad han gjort de senaste åren då han kanske borde slutat tidigare så har han enorm påverkan på inte bara svensk bordtennis utan även internationell bordtennis. Det han gjort och under så lång tid är svårt att ta in och svårt att uppskatta men att han varit viktigast för utvecklingen är nog svårt att diskutera.
Så med denna text vill jag tacka för matchen, för att få ha varit med om det och för allt J-O gjort under hela hans karrär!
