Tyvärr blev det en förlust i finalen mot gammelgubben Samsonov från Vitryssland. Samsonov som är före detta världsetta och numera återfinns på plats nummer 11 var ett nummer för stort. Simon tog dock ledningen med 1-0 i set innan Samsonov snabbt kvitterade. Sedan följde två jämna set som den mer rutinerade herren vann med 2 bollars marginal innan han slutligen stängde matchen med 11-6.

Under turneringen har Simon radat upp segrar på olika sätt. Det började med en jämn 4-3 match mot en kvalspelare där det blev 11-9 i det sjunde setet och efter den tuffa förlusten i franska ligan var det starkt att till slut gå segrande ur den pressade situationen. I nästa match fick han istället briljera då duktige unge Nuytinck med hela 4-0 där han vann de 2 jämna inledande seten. Ett bevis på fin form som skulle fortsätta visa sig vidare i turneringen. Dagen efter inledde Simon mot deffen Miuchi från Japan där man vet att Simon är säker med kanske skulle sakna det riktiga trycket i attackerna. Men säkerheten, koncentrationen, formen och inte minst inställningen där vinna var allt gjorde det möjligt att återigen vinna de flesta jämna seten i en match 5 av 6 set avgjordes med 2 bollar.

Efter att besegrat 2 lite högre rankade spelare men där man med kännedom om Simons goda form och fina försäsongsträning tänkte att han hade bra chans, var det då dags för det stora hindret. Mihai Bobocica som är rankad så högt som nummer 63 i världen och självklart storfavorit på pappret. Simon visade direkt lite dyslexi tendenser då han inte riktigt förstått pappret där motståndaren var favorit utan körde fullständigt över italienaren. 4-1 där alla seten vanns klart var en uppvisning i den högre skolan och Simons individuellt största framgång var ett faktum (om det inte redan var det). Vinst på ett imponerande vis mot en väldigt bra och rutinerad motståndare ändrades till söndagen då nästa italienare stod på tur.

Niagol Stoyanov var även han en spelare i form efter att ha besegrat europamästaren och världsfemman Ovtcharov tidigare i turneringen. I denna matchen, mellan två spelare i form, förlorade Simon två raka set med 2 bollar vid ställningen 1-1 och det såg tungt ut med 1-3 på tavlan. Återigen kom vinnarinstinkten och den värmländska segheten, som vi sett så många gånger hos Simon, in i matchen. Han kvitterade till 3-3 och i skiljesetet var det återigen en segermarginal på 2 bollar och återigen var det Simon som drog längsta strået.

 

Bilden tagen från HD.se

Finalen blev sen aldrig den fullbordningen som det hade kunnat bli utan Samsonov blev som sagt för svår. Men en allt-i allt fullständigt lysande insats av Simon som lovar gott inför säsongen. Prestationen är en av de främsta av en svensk herre internationellt sett på länge och inspirerar förhoppningsvis landslags- samt klubbkompisar. Nu ser vi fram emot kommande seriespel och är det en sak som är säker så är Simon inte nöjd med detta längre än helgen ut utan i veckan kommer nya träningar och i och med det nya chanser att bli bättre. En inställning många borde ta efter och samtidigt inse att allt är möjligt med rätt vilja och målmedvetet arbete!